Med halsont och feber är sömn och tv/film de sysselsättningar som orkas med. Därför såg jag bitar av Idol igår. Anna Bergendahl gillar jag verkligen men hon kommer inte till sin rätt i tävlingen just nu. Hon väljer för svåra låtar. Jag tror inte att någon av de andra deltagarna skulle ha gjort Stad i ljus bättre, men det spelar ingen roll. Om hon inte ska åka ut ur tävlingen snart måste hon välja låtar där hennes fantastiska röst kommer fram bättre. Då är det bara Kevin hon behöver vara rädd för.

Film blev det också som sagt. Jag såg Ten inch hero som var en liten pärla i "må bra"-genren. Sköna karaktärer, mysig stämning och massor av bra musik. Rekommenderas varmt!

Tillbaka till Idol. Jag tyckte att Lars version av Money money money var väldigt bra förra veckan. Det han gjorde igår var väl inte fullt lika bra, om jag ska vara snäll. Visst, jag förstår att han vill göra sin grej av Idol-deltagandet. De som nu hyllar det han gjorde gör det nog mest därför att det var annorlunda och bröt mönstret. Särskilt bra tycker jag inte att det var. Lyft ut det numret och placera det i ett humorprogram så skulle hans framträdande känts rätt svagt. Jämför det med hans Abba-tolkning. Den hade inte skämt ut sig någonstans. Där är skillnaden.

Den första snön. Betydelsen av den har varierat med åren. När jag var liten var den en stor höjdpunkt. Klockan sju en fredagsmorgon, på väg till kontoret, är den inte fullt lika spännande. Snö har dock alltid en oslagbar fördel: den gör saker ljusare.

Häromdagen avslutade jag mitt lyssnande på Liza Marklund-boken En plats i solen. En svag bok. Ospännande intrig, ett överdrivet rabblande av webbplatser (särskilt Wikipedia) och på tok för mycket utfyllnad. Några fler böcker av Marklund blir det inte.

Det var länge sedan jag skrev något om sport. Nu när Södertälje tagit fem poäng på de senaste två matcherna är det dags. Det skulle verkligen vara lite omväxlande om Södertälje inte ständigt låg i Elitseriens bottendel utan förde en tryggare tillvaro en bit upp i tabellen.

Fredrik undrade vem Robert Laul är. Det här är Robert Laul.

I gårdagens Debatt diskuterades sportjournalistik. Lars Lagerbäck imponerade. Han har kvaliteter som räcker till mycket mer än att vara förbundskapten för det svenska fotbollslandslaget.

En som inte imponerade fullt lika mycket i samma debatt var Aftonbladets Robert Laul.

Det kom en fråga från Fredrik igår, om vem Burt Bacharach är. Ett smakprov:

 

 

Av en ren tillfällighet - det är ofta det när jag letar efter musik - hittade jag en konsert med Burt Bacharach. För mig är han känd för att ha gjort några klassiska låtar och för att ha varit med i alla Austin Powers-filmerna. När jag såg konserten insåg jag hur dåligt påläst jag var. Burt Bacharach har en otrolig meritlista. Nästan alla större artister gör någon gång en Greatest Hits-skiva. Få lyckas fylla sådana skivor med enbart hits. Som kompositör kan Bacharach fylla åtminstone fyra hela skivor - med braksuccéer. Det är bara Lennon/McCartney som bräcker det. Och varför hittade jag då den här konserten egentligen? Jo, Jamie Cullum stod med som gästartist. Det ena leder till det andra. Just därför ska jag kolla upp en tjej som också var gästartist: Beth Rowley. Hon blev tydligen sågad i vissa engelska tidningar efter sitt framträdande. Jag håller inte med.

Den andra säsongen av Californication har gått några veckor i USA. Ikväll såg jag det första avsnittet i den nya omgången. Rapp dialog, bra musik och massor av humor. Jag älskar den här serien.

Nu går det att kommentera mitt bloggande igen. Den här gången har jag fått till en mycket bättre kommentarfunktion som jag hoppas känns bra.

Att ställa om klockan till normaltid innebär att det dröjer månader innan jag lämnar kontoret medan det fortfarande är ljust ute. Samtidigt märkte jag att jag nog kommer att jobba en hel del kvällar framöver. Det är inte alls dumt att se ut över staden på kvällstid. Inspirerande om inte annat.

Egentligen borde jag skriva något om Burt Bacharach också, men jag spar det till imorgon.

Liverpool har aldrig inlett Premier League bättre än vad de gjort i år. Det är 18 år sedan senast. Är det dags för en ligatitel nu?

Finns det några som är bättre på att få ut sitt budskap i media än fastighetsmäklarna? Under söndagen kom ett TT-telegram där en mäklare berättar att det är bra läge att köpa nu. Lite märkligt är det. Under det senaste året har det kommit ständiga mäklaruttalanden som sagt samma sak: Det är nu du ska köpa. Så sent som i våras läste jag ett sådant uttalande. "Passa på nu, innan priserna går upp". Finns det verkligen någon som tror att vi sett slutet på prisfallet när det gäller hus och lägenheter? Skickliga på att nu i media är de i alla fall, fastighetsmäklarna.

Är det någon som vet var KändiZ spelar nästa gång?

Jag noterade att Loulou fick lämna Idol igår. Det fick mig också att inse att jag hade helt fel när jag förutspådde vilka två som kommer att göra upp i finalen om någon månad. Givetvis blir det Johan Palm och någon annan flickfavorit. Det är inte för inte som Idol lika gärna skulle kunna heta Lilla Melodifestivalen för lite äldre barn. För mig är Anna Bergendahl fortfarande den mest intressanta av finalisterna. Jag har svårt att se hur någon annan skulle kunna ha en framtid när Idolljuset släckts.

Att ta ställning innebär alltid att man kan ha fel. Ibland är risken stor. Ibland är den mindre. De ekonomiexperter som tillfrågas om "the botten is nådd" i finanskrisen ställs verkligen inför en tuff uppgift. Trots det har jag redan läst och hört de som för någon vecka sedan menade att det värsta var över. Nu beror det givetvis på vilka referensramar man har, men när den svenska börsen dyker nio procent på en förmiddag så är det i alla fall inget som gör läget bättre.

Idag har jag varit och fotat på en pensionärsdans, passande nog arrangerad på eftermiddagen. Ett kort och roligt uppdrag. Dessutom helt frivilligt.

Jag är dödligt trött på alla dessa Flash-annonser som översvämmar framför allt nyhetssajterna. Något är väldigt fel när inte ens en modern dator orkar hantera all rörlig grafik när man besöker Aftonbladets webbplats.

Harrys i Falun slår snart igen sina portar - åtminstone i nuvarande lokaler. Förhoppningsvis blir maten lika bra när och om man slår upp portarna på annat ställe. För fem år sedan var deras mat en katastrof. Nu är jag inne på att de slåss om att vara Faluns bästa restaurang.

Dansbandskampen. Jag hade inte tänkt titta men fastnade ändå, givetvis lite nyfiken på att se hur en sådan idé fungerar i praktiken. Fem dansband som möttes, varav två skulle gå vidare i tävlingen. Om det nu finns tävlingar som har någon mening så kändes nog inte det här som en av dem. Vad jag förstått var det många dansband som ville vara med. Hur då det genomusla "bandet" Kändiz tog sig ända till en deltävling är en gåta. En tjej som inte kunde sjunga, en rytmsektion som bestod av en keyboard(!) och där bandet gjorde sin allra första spelning, bortsett från två företagsspelningar - vad var det?! De blev givetvis totalsågade och åkte ur direkt.

Annars var programmet lite märkligt. Ett av banden valde att göra en version av Robbie Williams Angels som inte var det minsta dansband utan en ren cover. Faktum var att förvånansvärt många av de låtar som spelades i programmet inte kändes särskilt dansanta. Dansbandsmusik är funktionsmusik. Tanken är att man ska dansa till den. Vill man gå på konsert finns både bättre band och mer spännande platser att gå till. 

Hur som helst blir Dansbandskampen en succé, det är jag övertygad om. Jag kommer inte att titta fler gånger men programmet känns perfekt för Sverige.

Fredrik Virtanen har inte varit min favorit. Möjligen håller han på att bli det. Han har ett nytt program i TV6 som i sin form påminner lite om det Robert Aschberg gjorde med Gert Fylking på 90-talet. Dessutom skriver Virtanen något bra om hur cynisk mediavärlden blivit i Sverige. Läs hans text här: TV4 lämnade Katrin som ett lamm till slakt

Det står nog inte på förrän Katrin Zytomierska har ett nytt jobb. Så fungerar det i en mediavärld där alla är kompisar med alla. Dumheten råder. Därför är det befriande att läsa att åtminstone Virtanen inte verkar tillhöra samma kompisgäng som Zytomierska/Schulman/Porseryd/Cavling/Alsing/Forsell.