Det var det här med omdöme. Hur tänker Lars Danielsson och Erik Fichtelius?

Jag har varit i kontakt med Fredrik i New York. Han meddelade att vädret inte alls varit så uselt som det beskrivits i svenska media. När han läste på aftonbladet.se kunde han konstatera att den som skrivit artikeln inte hade koll på skillnaden mellan kilometer per timme och "miles per hour".
 Det blev ingen medalj i skidskytte.

Min gode vän Fredrik tog med sin flickvän till New York på en överraskningsresa. Två meter snö - och storm - snacka om överraskning! Resan gjordes för att slippa snö och kyla i Skellefteå.
 Nej, det blir ingen medalj i skidskytte.

Är det verkligen någon som bryr sig om mediaprodukten "Let's dance"? Det verkar inte särskilt svårt att lura delar av det svenska folket.
 OS har börjat. Tydligaste tecknet på det var att jag plötsligt satt och försökte "jobba in" en medalj i puckelpist. Det är synd att vi inte har medaljchanser i skeleton, short-track och backhoppning.
 Och apropå medaljchanser i ishockey: Vi kanske tar ett brons, men det är i så fall inte herrarna som grejar det. De som pratar om guld för Tre Kronor har nog glömt att Kanada, Tjeckien, USA och Ryssland är med i OS.

För några veckor sedan skrev jag om att lagstifta mot dåligt omdöme. Då som nu kommer jag fram till att det inte går. Trots det måste man ju undra hur man kan bedöma att en flodvåg på sju meter, som rusat fram i ett område med 20.000 svenskar, inte är något att rapportera vidare om. Det låter faktiskt lite för korkat för att jag ska kunna tro fullt ut på det ...
 Torgny Melins är lika roliga lika länge som Black Ingvars var när de kom - i tre minuter.
 Varför fick inte Lost bli den första serie som hade en början och ett slut som inte påverkades av enorma publiksiffror? Den andra säsongen är en uppenbar transportsträcka mot något. Frågan är bara vad. En tredje säsong? En fjärde säsong? Efter 13 avsnitt av den andra säsongen är jag mycket nära att sluta titta. Synd på en så briljant idé.

Jag tror det började med Eric Prydz låt "Call on me" som byggde på en Hall & Oates-låt. Sedan har de överfallit oss, låtarna där man lagt ett "dans-beat" i botten, lite gitarrer och sedan vevat ett par takter från en gammal hitlåt, gång, på gång, på gång, på gång ...
 Det var kanske kul första gången, men just nu känns det som att det varje vecka dyker upp en ny grupp som följer samma otroligt tråkiga koncept. Den senaste i raden är Hi Tack med "Say, say, say". Originalet gjordes av Michael Jackson och Paul McCartney. Nu vevas en liten del ur den låten under fyra (?) minuter.
Gemensamt för alla de här låtarna är att de är extremt enformiga - och att de i princip låtar likadant.
 Hur tråkigt kan det bli? Och hur kommer det sig att dessa låtar blir så populära? Jag fattar ingenting ...

För att bli minister i Sverige får du inte vara rädd för att hyckla. Du ska inte heller vara uppfostrad så att du lärt dig att man ska vara ärlig och inte föra andra bakom ljuset. Sven-Erik Österberg uppfyller dessa krav och har därför tilldelats posten som Sveriges finansmarknadsminister. Han har idag uttalat följande i Sveriges Radios Eko-nyheter:
  "Där alkoholen går in så går en del av vettet ut, och det betyder att omdömet också vad gäller insatser och hur mycket jag har råd med, och vad jag borde göra, trubbas av."
  Detta uttalande kommer sig av att ATG (AB Trav och Galopp) har ansökt om tillstånd att få arrangera spel på hästar på några utvalda sportbarer i Sverige. Österberg anser alltså att detta inte är någon bra idé. Det Österberg inte berättar i Ekot är att statens mjölkkossa Svenska Spel har 7.000 spelautomater (Jack Vegas och Miss Vegas) utställda i Sverige där 500.000 personer under 2004 omsatte drygt sju miljarder kronor (källa: Svenska Spel). Denna spelform kallas av Svenska Spel för restaurangspel och det beror på att du måste ha fullständiga alkoholrättigheter för att få ha en sådan automat. Du kan alltså bara hitta en Jack Vegas eller en Miss Vegas där du också kan dricka alkohol.
  Där alkoholen går in så går en del av vettet ut. Det verkar inte som att finansdepartementet består av helnykterister ...

Det finns de som lagvägen vill få människor att ingripa om de ser att ett brott begås. Om man inte ingriper kan man dömas för brott mot denna lag. Borde man inte i så fall börja med att stifta en lag mot dåligt omdöme? En sådan lag skulle med garanti göra större nytta. Tänk vad mycket man skulle slippa.
  Men, nej, jag tycker inte att man ska stifta en sådan lag. Vad är bra omdöme, och vad är dåligt omdöme? Ska jurister avgöra det?
  Jag tycker inte att man ska stifta en lag som ska tvinga folk att ingripa. Anledningen är enkel: Man kan inte lagstifta om omdöme. "Oj, jag ser ett brott, jag måste ingripa" kan resultera i mänskliga tragedier. Att stoppa en stulen ångvält genom att ställa sig framför den är ingen vidare bra idé ...
  Alla vågar inte ingripa mot pågående brott. Det måste man respektera. Man kan inte straffa någon för att den inte vågade försöka stoppa en pågående misshandel. Att lagstifta bort överlevnadsinstinkten är givetvis rent vansinne.

Läser i Expressen att det är "LIVE-BOOM" (jo, det ska vara med versaler) i Sverige. Biljetter till arenor och spelställen tar slut snabbare än någonsin. Nåja, snabbare än på väldigt, väldigt länge i alla fall. Är någon förvånad? Musik är bäst live (det är bara dålig musik som inte är bäst live) och när man nu kan ladda hem musik gratis så har folk råd att gå på konsert istället.
  Självklart är detta framtiden. Det var inte svårt att förutspå för fem-sex år sedan när nerladdningen på nätet började ta fart. Framtidens artister kommer att tjäna pengar på att framföra sin musik och ge lyssnarna verkliga upplevelser. Musik på skiva är det ingen som betalar för om några år. Den laddas ner från nätet - troligen gratis, eller åtminstone nästan gratis.
  Ibland har man rätt - ibland har man fel. För sju år sedan förutspådde jag det vi nu ser. Å andra sidan förutspådde jag även att Södertälje skulle ta SM-guld i hockey innan 2005. Det gjorde de inte. Vill man vara snäll kan man säga att de var nära ...