Den senaste veckan har varit intensiv. Vi kastades in i ett projekt där det brann i knutarna men vi rodde det i land på utlovad tid. En seriös uppdragsgivare och bra disciplin från vårt håll gjorde det möjligt. Jag har varit med i många projekt genom åren men kan inte påminna mig att något flutit så bra som detta med tanke på det mycket tajta tidsschemat.
  När förnedrings-tv producerats av alla reklamfinansierade kanaler, och sedan länge känns totalt uttjatat, då väljer SVT att satsa på ett sådant program. Kända personer ska ovetandes utsättas för diverse upptåg. Statsminister Fredrik Reinfeldt var en av de drabbade den här veckan. Mycket har redan sagts om detta, och min enda kommentar blir att de som måste göra sig roliga på andras bekostnad är de som inte kan bättre. Det är samma människor som mobbade när de gick i skolan, men det skulle de aldrig erkänna idag. Jag tycker det är ynkligt och dåligt att förnedra andra människor och sedan skratta åt dem. Att SVT finansierar en sådan här programidé kan bara betyda en sak: Man vill att public service ska dö, att tv-licensen avskaffas och att SVT läggs ned. Med tanke på hur stora nedskärningar som varit på SVT kan man undra vilken kompetensnivå som egentligen har fått stanna ...
  På söndag avgörs Elitloppet. För mig som arbetade dygnet runt med trav under flera års tid var det årets höjdpunkt. Jag har dock tröttnat på branschen, men känner trots det en nerv jag inte känt på länge. Det är ett väldigt intressant lopp i år. Going Kronos är ett fenomen, och jag minns när jag såg hans pappa Viking Kronos tävla i slutet på 90-talet. Mitt fotoarkiv innehåller flera bilder från Gävle 1998 när Viking Kronos jagade världsrekord och vann med halva upploppet. Jag stod på innerplan med kameran och dokumenterade. Det är ett av de bästa travminnen jag har.
  Nu är inspirationen och kreativteten slut för idag. Kanske dags att söka jobb på SVT?!

 Viking Kronos
Det här med att vara föregångare är inte lätt. Tänk den person som föreslog att bilar skulle ha halvljuset på även under dagtid. Det är inte svårt att föreställa sig de blickar den personen bör ha fått av de personer som tog del av den nya idén. På lunchen missade jag en bil just därför att den inte hade halvljuset påslaget. Det var inga mil ifrån att både jag och cykel hade tillbringat resten av den här dagen någon annanstans än planerat.
  TV4 har skrivit avtal med Svenska Fotbollförbundet om att få intervjua målskyttar under pågående match. Den pajas som kom på den idén är inte i närheten av samma ljushuvud som personen som kom på det där med halvljuset. För att inte tala om den eller de på Svenska Fotbollförbundet som tyckte idén var bra och undertecknade avtalet.
  Lite mer TV4 nu. Jag såg Bonde söker fru för första gången i lördags. Det var första och sista gången. Varför vill man vara med i ett sådant program? Och varför vill man titta på det?
Om tisdagen var en orgie i irritation så var onsdagen precis raka motsatsen. Jag blev inkastad i ett otroligt spännande projekt, sålde en säng på Blocket och köpte Möt Joe Black på DVD till fyndpris.
  Den sålda sängen innebär att jag skapat en plats för inspiration och kreativitet på det nya utrymmet. Platsen behöver dock ett namn och det blir du som läsare som bestämmer vad den ska heta. Kolla frågan till vänster på sidan.
  Idag är det röd dag. För min del har det dock en lite annan innebörd, vilket kommer att märkas inom de närmaste veckorna.
Det blev ett väldigt snack i veckan om att öst röstar på öst i Eurovision Song Contest. Plötsligt ska länder inte få rösta som de vill, och som alla alltid gjort. De nordiska länderna har röstat på varandra så länge jag kan minnas. Igår var inget undantag. Är det någon som känt att det pågått en kampanj inför röstandet, en kampanj där vi svenskar uppmanats att rösta nordiskt? Jag tänkte väl det ...
  Aftonbladet försöker framställa Ola Salo som rasande och dålig förlorare i dagens tidning (artikel ). Några citat som antyder irritation ackompanjeras av en bild där Salo ser aningen "stirrig" ut. Nu vet ju allt fler att kvällstidningar inte bryr sig så mycket om verklighetsförankrad rapportering. Därför är det bra att veta att Salos uttalanden även sänts i Sveriges Radio . När man lyssnar på det Salo sa så innebär det att Aftonbladets byxor dras ner till fotknölarna.
  Sverige fick stryk av Ukraina och Bulgarien. Det visar att vi svenskar inte kan ta tävlingen på allvar som vi gör. Att avgöra vad som är bra respektive dålig musik är en smaksak, men The Ark vann den svenska uttagningen lätt. De blev dock fullständigt utklassade av Bulgarien och Ukraina. Båda de bidragen hade sannolikt inte ens fått vara med i en svensk deltävling. Än mindre hade de haft en chans att nå finalen.
Jag avstod semifinalen i Eurovision Song Contest igår, men radion stod på så jag noterade i alla fall att det lät. Det lät fruktansvärt dåligt. Den första låten var något av det mest bedrövliga jag hört i de här sammanhangen. I morse när jag såg vilka tio som gick vidare till lördagens final noterade jag att den låten - det var Bulgariens bidrag - var en av de tio. Jösses ...
  När man tittar på Heroes så ser man tydligt hur Lost fullständigt spårat ur. Framför allt ser man hur oerhört mycket bättre Heroes är.
  Eftersom jag är mer förkyld än jag varit de senaste två åren tillsammans tänkte jag titta på film i helgen. Rocky Balboa, Babel och Marie Antoinette ligger i pipeline.
  Imorgon spelar AIK mot Brommapojkarna. Jag har blivit imponerad av Brommapojkarnas enorma moral och energi. AIK kan få det väldigt jobbigt.
  Ishockey-VM? Jo, det pågår ju också. Jag har svårt att tagga upp. Imorgon är det semifinal. Hur kul är det egentligen med en turnering där svenska folket verkar vara det enda folk som bryr sig? Kanske borde det internationella hockeyföbundet skicka runt Åke Unger på en pr-resa och prata upp turneringen.
Vi kommer allt närmare lanseringen av vår nya sajt. Markus slipar på de sista justeringarna och sedan ska vi "upp i luften".
  Igår gjorde jag en investering för framtiden när jag köpte en 22 tum stor skärm till datorn. Widescreen dessutom. Allt blev större, tydligare och snyggare. Tack Samsung för det!
  Anders berättar för övrigt att bilen vi åkte runt i sommaren 1994 var vinröd, och det var en Volvo 360. Dessutom var det hans farfars bil och inget annat. Om Anders gör vad han lovat kan jag visa en bild på underverket inom kort.

Ibland uppstår diskussioner som känns lite underliga. Just nu pågår en sådan. Linda Skugge har slutat blogga. Hon har drabbats av något som fått namnet näthat. Åtminstone är det vad hon själv anser.
  För drygt tio år sedan startade jag travsajten TravNet. En del av min idé med den sajten var att våga ta ut svängarna lite mer än i existerande travmedier. Det handlade inte om att hoppa på personer men jag ville ändå att taket kunde höjas en aning. Resulatet blev främst två saker. Å ena sidan kom många mejl från personer som tyckte det var kul att någon vågade göra något annat och säga sådant som många tänkte men aldrig kunde läsa någonstans. Å andra sidan kom också respons från personer som kallade mig både det ena och andra, och de tyckte inte att jag hade någon rätt att skriva det jag skrev. Några hot fick jag dock aldrig.
  I takt med att TravNet fick fler läsare ökade också antalet reaktioner, och de var fortsatt både positiva och negativa. Responsen från läsarna var ett bevis för att jag hade läsare och att jag engagerade dem på ett eller annat sätt. Ibland var de negativa reaktionerna inte särskilt roliga att läsa och det berodde inte sällan på att de som skrev saknade läsförståelse och helt enkelt hade missförstått vad jag skrivit.
  Linda Skugge har gjort sig känd genom att ta ut svängarna väldigt mycket. Jag vill påstå att hon rätt ofta varit omdömeslös när hon angripit personer och det de gör eller står för. Det verkar inte Skugge inse. Hon känner sig istället som ett offer, och nu ska hon bli någon slags bevis för näthatet. Problemet är bara ett: Skugge är själv en del av näthatarna. Hon är den som har angripit. Därför är det komiskt att hon nu ska vara drabbad av detta så kallade näthat.
  Om man skriver offentligt vill man bli läst. I annat fall finns dagböcker med hänglås och anteckningsblock som passar i kassaskåp. Det här innebär inte att man ska acceptera att bli hotad och trakasserad. Däremot måste man inse att om man själv har en ton i sina alster som är aggressiv då kommer man att få smaka på samma medicin. Att slå någon, som sedan slår tillbaka, och sedan springa till mamma och säga "Pelle slog mig!", det är bara fegt.
   Näthatet är ett obehagligt fenomen, men det ska inte blandas ihop med de reaktioner som provocerande skribenter och bloggare får. Har man valt att sticka ut hakan måste man räkna med att den kan bli öm. De som däremot hotas och trakasseras utan att ha gjort annat än existerat, de är utsatta för näthat. Den debatt som pågår nu fokuserar på den lyckligt lottade del av befolkningen som har ett offentligt forum att föra debatten i, och som uppmärksammas av media. Linda Skugge är en sådan. Alla de personer som får hot via mejl och som angrips på diskussionsforum, men som inte har en chans att försvara sig, det är de som är drabbade av det näthat som borde diskuteras. Det näthatet är otäckt.
  Så, nej, Linda Skugge. Visa lite kurage och tala om för omvärlden att du inte är utsatt för näthat. Ta istället parti för de som angrips av personer som har problem med andra åsikter. Med andra ord, börja prata med dig själv, Linda ...

I fredags var jag på kalas. Trots att jag inte var födelsedagsbarn så fick jag nog den bästa presenten: en autograf från min nya sportidol, innebandyspelaren Helena Lundqvist. Just nu letar jag passande ram och hedersplats för denna klenod.
  Lost ska hålla på till 2010. Totalt ska man sända sex säsonger. Just nu är man på väg att avsluta säsong tre. Med andra ord är man alltså bara halvvägs. Kommer någon att orka titta så länge utan att få veta vad som faktiskt hänt?
  Jag har utlovat smakprov från promotionbilderna vi plåtade i lördags. Om någon vill ha den signerad går det givetvis att ordna, men jag måste påpeka att jag inte är svensk mästare i innebandy. Håll till godo!


Magnus Stålberg

"JAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA". Det meddelandet poppade upp när jag startade MSN i morse. Den här länken ackompanjerade meddelandet. Det var travtränare Fredrik som skickade det. Han och jag har samma uppfattning om Linda Skugge. Man kan säga att vi inte gillar henne.
  Expressen gör en stor sak av Skugge slutar blogga. Man har till och med gjort en saftig krigsrubrik: "Det nya näthatet". Mer korkat än så här blir det nog inte. Jag har den största respekt för att Linda Skugge känner sig utsatt, men det är också den enda sympati hon får. Linda Skugge är själva personifieringen av verbala angrepp. Hon har gjort sig ett namn på att att angripa andra människor, inte sällan med väldigt grova ord. Nu är uppenbarligen Expressens mål att göra henne till en martyr. Det är inget annat än oförskämt gentemot alla de som verkligen drabbats av mobbare och hat på internet. I vissa fall är det dessutom oförskämt mot de personer som Linda Skugge själv mobbat i sina krönikor. Att Skugge själv inte förstår att hon själv är en mobbare, det har hon bevisat mer än en gång.
  Sommaren 1994 var Fotbolls-VM i USA. Den var också Crash Test Dummies platta God shuffled his feet. Jag har börjat lyssna på den igen. Det är en fantastiskt bra platta - och minnena som följer den är underbara! Anders och jag åkte runt i hans morfars bruna Volvo 343 och ägde sommaren.
  Idag ska vi ta promotionbilder för ett mycket spännande projekt. Studion är bokad klockan 17.00 och jag återkommer med mer information, och förhoppningsvis riktiga snygga bilder.
  Och, nej, jag tänker inte sluta blogga - inte ens om de jag skäller på skulle höra av sig.
Det här är inte tänkt att vara en sportblogg, men nu ska jag röra mig lite i och omkring sportens värld en stund.
  Igår kväll var det nagelbitartajm när Liverpool mötte Chelsea i Champions League. En finalplats stod på spel och matchen avgjordes på straffar. Jag såg hela matchen, men själva avgörandet blev jag blåst på. Min leverentör av kabel-tv bestämde sig nämligen för att sluta sända TV6-signalen när vardera lag hade slagit varsin straff och det stod 1-0 till Liverpool. När bilden för några sekunder kom tillbaka någon minut senare fick jag se en klump jublande Liverpoolspelare. Alltid något.
  Den stora kvällstidningen hade ett riktigt scoop igår. Man berättade att det finns fullt med okända miljonärer i Sverige. Tänk, det hade jag ingen aning om. Jag trodde faktiskt att jag visste exakt vilka alla svenska miljonärer är. Min gissning är att samma tidning kommer med nya spännande avslöjanden inom kort. Vad sägs om "Tandborstar hjälper mot tandtroll", "Bilar med ratt är lättare att styra" eller "Om man blundar ser man inte så bra"?
  Jag avslutar med en historia från verkliga livet. På valborgsmässoaftonens eftermiddag stormar en man med ryggsäck och en väska innehållande ett bleckhorn in på en svensk sportbar. "Har ni Viasat Sport 3?". Givetvis hade sportbaren det. "Jag vill ha en mineralvatten!". Även det kunde sportbaren ordna. Eftersom jag är en nyfiken och vetgirig person så ville jag givetvis veta vad som fick denne man så energisk och ivrig. Svaret var segling. Viasat Sport 3 visade segling.
  Att jag var på samma sportbar berodde på att jag avnjöt några öl samtidigt som jag kollade lite allsvensk fotboll. Den spännande seglingstävling som tydligen pågick hade jag ingen koll på.
  Den ivrige hornblåsaren lämnade sportbaren efter 15-20 minuter. Kvar på bardisken stod hans halvt urdruckna mineralvatten. Några minuter senare kommer det in en annan man. Den här mannen hade även han en ryggsäck, samt en fiollåda. "Jag vill ha en stor stark". Det ordnade sportbaren. "Kan jag sätta mig var jag vill?". Eftersom han inte skulle äta fick han veta att om man bara dricker får man sitta i baren. "Jag vill sitta så långt ifrån en tv som möjligt". Varför denne man valde just denna sportbar kan man undra. Någon mer tv-tät lokal är svår att hitta, och om det var öl han ville dricka så fanns en mängd andra alternativ.