Sent i eftermiddag möts AIK och Malmö FF på Råsunda. Trots att AIK ligger före Malmö i tabellen har jag inte tagit in luft när jag pratat med Jerker som är inbiten "Iff-Iff"-supporter. AIK har inte imponerat i år och på slutet har man både haft tur och mött dåligt motstånd. Jag är rädd att Malmö kör över AIK idag.

Douglas Murray har minsann inte tacklat av.

Den förhandsvisning av sommaren som vi har bjudits på de senaste dagarna är tydligen över för den här gången. Det är rätt skönt tycker jag. Värmen får gärna komma med sommaren. Solen får dock skina varje dag om den vill. 

Nyfiken som jag är var jag tvungen att se Charlotte Perrellis omtalade video till Hero. Videon är en illa klippt uppvisning i olika poser och frisyrer - och en kroppsmålning. Det var länge sedan jag såg en så meningslös video som dessutom helt saknar koppling till musiken, både i innehåll och klippning.
Live är hennes sång inte alltid en angenäm upplevelse. Till och från kan den dock vara magisk. På skiva slipper man falsksången och då är Amanda Jenssen guld för öronen. Missa inte hennes debutplatta.
  9-1 mot Danmark låter som fornstora dagar. Den här gången var Douglas Murray dessutom med. VM-final nästa? Nja, kanske inte.

Förmiddagens kreativa övningar på kontoret ackompanjeras av premiärlyssning på Amanda Jenssens debutplatta. Inledningen var minst sagt lovande.

Douglas Murray spelade inte mot Schweiz. Frågan är om det hade hjälpt. Den här säsongen har Tre Kronor kommit sist i varje turnering de deltagit i. Inför VM har merparten av tillgängliga NHL-proffs tackat nej. Trots det beklagar sig TV3:s hela VM-gäng över Tre Kronors insats. Uddamålsvinst mot Vitryssland och uddamålsförlust mot Schweiz. Det duger inte att komma med ett B-lag till en VM-turnering när andra lag åtminstone lyckats mobilisera tillgängliga spelare. TV3-gänget gör vad de kan för att hålla intresset vid liv och det blir rätt pinsamt. 

Douglas Murray. Han ska vara med i Tre Kronor. Hockey-VM höjer temperaturen. Men vem är Douglas Murray? Jag hade aldrig hört talas om honom när jag läste att han ska spela mot Schweiz ikväll. För att inte framstå som fullständigt bakom flötet kontrollerade jag med Travtränare Fredrik, en man med bra koll på det mesta. Inte heller han visste vem Douglas Murray är. Heja Sverige!

Blev det mer intressant med Hockey-VM nu när Henke vill stå i mål? Nej, det kan jag inte påstå.

Gårdagskvällen bestod i huvudsak av filmtittning. Jag såg "Lars and the real girl", en väldigt annorlunda men bra film om en man som hanterar ett barndomstrauma på ett minst sagt annorlunda sätt. Roligt, sorgligt och rörande. Rekommenderas.

Det tog några veckor att motivera mig men i måndags kväll var jag åter ute i löparspåret. Ambitiös som jag är valde jag den tuffa rundan direkt, väl medveten om att det kunde innebära en rejäl sänkning av moral och löplust. Till min stora förvåning visade det sig att min kondition var avsevärt bättre än väntat. Däremot var musklerna otränade, så träningsvärken kom som ett brev på posten under tisdagen. Jag rör mig mindre smidigt förnärvarande men det får jag ta.

Linda Skugge slutar på Expressen och hon hyllas för sin 15 år långa insats på tidningen. Jag har aldrig förstått hennes storhet.

Inte någonstans ser jag något stöd för argumentet att det är det stora allmänintresset som gör att SVT direktsänder Englas begravning. Tvärtom är motståndet massivt på nätets kommentarsidor. Tyvärr går det så långt att många ifrågasätter omdömet hos Englas mamma. Ansvaret för det ligger helt på massmedia, med kvällstidningarna i spetsen. De har inte haft omdöme nog att vara varsamma med den som drabbats. Att vara mitt i det ofattbara, att överhuvudtaget försöka förstå vad det är man är med om, det påverkar en människa på olika sätt. Man gör saker man kanske inte skulle ha gjort annars, och man tar beslut som längre fram - i ett annat ljus - framstår som mindre lyckade. Det måste de ansvariga i media känna till och därmed ska de behandla drabbade människor med respekt och försiktighet. Att det gått så långt att allt fler vänder sig mot den som drabbats hårdast av alla är sorgligt.

Har det inte varit märkligt tyst om motorprinsens framfart i Porsche Carrera Cup?

Sverige vann VM-premiären mot Vitryssland med övertygande 6-5. Jag kan inte påstå att mitt intresse för Hockey-VM ökade efter den matchen.

Porsche Carrera Cup tävlar inte så ofta. Nästa deltävling körs 17-18 maj. Mantorp Park är arenan. Någon som ska följa med och heja?

SVT:s beslut att tv-sända den mördade Englas begravning är väldigt svårt att förstå. Att händelsen är tragisk, sorglig och väldigt obegriplig är nog alla överens om - precis som varje gång en människa faller offer för våldsdåd. Direktsända begravningar är dock väldigt ovanliga. På rak arm kommer jag på tre: Olof Palmes, Astrid Lindgrens och Anna Lindhs. Det känns egentligen både meningslöst och ovärdigt att jämföra begravningar med varandra, men det man kan konstatera är att SVT aldrig tidigare direktsänt en begravning för en person som var okänd innan den avled.

Per Yng är enhetschef för SVT Nyheter och Samhälle. Han menar att Engla "blivit en symbol för en hel samhällsfråga: barns okränkbarhet". Jag är väldigt tveksam till att det är så. För några veckor sedan mördades två barn brutalt, samtidigt som deras mamma skadades allvarligt. Hade även deras begravning direktsänts om barnens mamma bett SVT om det?

Detta är givetvis inte en rättvisefråga, utan en principfråga. Är det förenligt med public service-uppdraget att direktsända denna begravning? Jag tycker definitivt inte det. Per Yng säger till Dagens Media att han tycker att det är bra att det blir diskussion, och att diskussionen är spännande. För min del tycker jag diskussionen är olustig och onödig. SVT hade lätt kunnat undvika den genom att behandla denna begravning som andra begravningar - med respekt.

Eftersom frukosten var slut blev dagens frukost en smörgås med Ramlösa, inköpt på konditoriet vi har i huset. När jag stod i kön hörde jag två män samtala med varandra. De var bordsgrannar och ensamma vid sina bord. Samtalsämnet visade sig vara världen. Detta var dialogen:

- Det går ju an när de pratar engelska. När jag var i Senegal var det värre. Där pratar de bara franska.

- Jag har hört att Kuba ska vara djävligt bra. Har man dollar och är där på semester är det djävligt bra.

Så långt inget kontroversiellt, men så plötsligt hör jag den ene mannen viska:

- Brudarna står överallt, och snygga är de också.

- Ja, precis.

Okej. Mer behöver inte sägas, men när jag passerade dem på väg ut konstaterade den viskande mannen:

- Jag vet inte hur jag ska göra. Jag har inte bestämt mig riktigt än, om jag ska åka till Thailand eller inte.

- Det tycker jag att du ska göra.

Jag var inte fullt lika hungrig när jag gick upp till kontoret.