Jag blir inte förvånad om Anna Carin Olofsson avbryter VM i skidskytte. Efter att ha sett hennes insats i mixstafetten så känns det som att Anna Carins fysik inte längre tillåter tävlande.
 

Aftonbladet berättar idag att Christer Björkman hade satsat pengar på att duon Christer Sjögren/Amy Diamond skulle gå vidare till finalen i Globen. Jag har redan ifrågasatt Björkmans omdöme och den här nyheten bekräftar bara det. Att Björkman har bättre insyn i Melodifestivalen än de flesta är väl känt. Dessutom kan han påverka hur olika artisters nummer får framföras. Att Björkman sedan spelar på evenemanget är osedvanligt korkat. SVT lär väl inte peta Björkman, men det vore det enda rätta. Björkman har tappat fotfästet. Om man sedan läser hans vinglande svar till Aftonbladet så undrar man ju lite försiktigt hur mycket man överhuvudtaget kan lita på det han säger ...
  Visst skulle det vara kul om det gick bra för Sverige i Skidskytte-VM på hemmaplan, men det blir lite larvigt att höra alla ursäkter och förklaringar till varför framgångarna uteblev i helgen. Att man inte räcker till i ett VM när man är synbart gravid är inte konstigt. Det är inte heller särskilt oväntat att de svenska framgångarna innan uppehållet före VM skruvade upp förväntningarna. Som vanligt glömdes det bort att även andra länder deltar i VM och att de kanske inte prioriterade att vara i form några veckor innan VM startade. "Det här ser jättebra ut och nu är det bara att förbättra sig ytterligare så kan VM bli riktigt roligt", kommenterade tv-experten i samband med de tävlingarna. Hur kommer det sig att det är så lätt att glömma att även alla andra kan förbättra sig? På damsidan kommer Tyskland att sopa rent - de är helt enkelt överlägsna både när det gäller kvalitet och bredd. På herrsidan blir det Norge och Ryssland som får fira. Sverige då? Nej, jag tror inte det blir så mycket framgångar, tyvärr.

Det är dags att byta ut Christer Björkman och övriga i ledningen för Melodifestivalen. Jag kan inte säga att jag förväntade mig åtta klassiska låtar vid lördagens deltävling i Göteborg men om det skickades in över 3.000 bidrag och "I love Europe" var ett av de bästa, ja då har vi en fantastisk musikvår att se fram emot. Att svenska folket inte tar tävlingen på särskilt stort allvar är lätt att inse. Christer Sjögren skulle bli utskrattad i en eventuell Europafinal.
  Jonas Karlsson på SVT-sporten lyckades överträffa sig själv igår när Susanna Kallur satte världsrekord på 60 meter häck inomhus. I äkta Morgan Pålsson-stil stod han med ryggen mot häckfinalen och medan Kallur sprang bakom Karlssons rygg stod han där och gjorde en av sina högtravande monologer. När hela arenan redan sett det upptäckte han tiden. Det är så en riktig journalist arbetar; missa aldrig en chans att sätta sig själv i centrum.

Jag jobbade nästan tio år som travjournalist. Under de tio åren såg och hörde jag mycket. När nu travtränare Åke Svanstedt meddelar att han tänker börja ta betalt av journalister visar han tydligt att de som är i travbranschen tänker på ett helt annat sätt än andra. Verklighetsuppfattningen blir helt förvriden när man är inne i travcirkusen. Svanstedts idé med att ta betalt är inte ny. I början av 2000-talet var detta aktuellt första gången, men om jag minns rätt blev det aldrig verklighet den gången. Uppenbarligen berättade någon klok person att den aktuelle travtränaren var helt snett ute. Nu återstår att se hur det går för Svanstedt. Hans beslut att ta betalt för att svara på vissa frågor har väckt uppmärksamhet även utanför travbranschen. Där skrattar många åt Svanstedts påhitt.
  Åke Svanstedt har dåliga rådgivare. På något annat sätt går det inte att förklara den här saken. Hade Svanstedt pratat med en medierådgivare hade hans idé aldrig kommit längre än till tanken. Dessutom har Svanstedt gjort ett snyggt självmål när han meddelat han tänker skänka tio procent av intäkterna till Barncancerfonden. Tio procent är inte direkt att ta i och det blir rätt uppenbart att Svanstedts primära mål inte bara är att prata mindre i telefon ...

Tom Petty skötte halvtidsunderhållningen vid årets Super Bowl. Showen var otroligt snygg, de spelade bra och låtvalet var klockrent. Tyvärr hade ljudteknikern en dålig dag och magin försvann nästan helt.
  Om jag aldrig skrivit det tidigare så anser jag fortfarande att den som stängts av för dopning aldrig mer ska få tävla. Kan man inte hålla sig till reglerna får man ägna sig åt något annat. Vad Kaisa Varis ska göra nu vet jag inte, men sjuksyster är kanske ett alternativ?
  Igår kväll gjorde jag debut i spinninglokalen. Att trampa cykel i 45 minuter var klart jobbigt. Målet är att delta i Spinningvasan, och cykla hela Vasaloppet, om några veckor.
  Linus Klasen från Södertälje gör debut i Tre Kronor idag. I normala fall bryr jag mig inte i hockeylandskamper men idag tänker jag titta. Klasen är värd det.

Jag ser att Britney Spears på nytt ska ha förts till sjukhus. Oavsett vad man tycker om henne så är sättet media bevakar och behandlar henne på fruktansvärt osmakligt. Förra veckan såg jag en svensk veckotidning vars hela framsida pryddes av en bild på Britney där hon fördes till sjukhus, alldeles uppenbart i dåligt skick. Är Britneys hälsa verkligen av så stort allmänintresse att man helt ska strunta i hennes integritet? För mig är svaret på den frågan ett självklart nej. Vilken chans ger man henne att komma tillbaka när hela världen får se henne när hon mår som allra sämst? Finns det någon enda människa som skulle önska sig den typen av mediabevakning? Jag vet åtminstone att jag inte skulle vilja att bilder på mig när jag inte mår bra skulle publiceras. Nu är ju risken inte särskilt stor för att det skulle ske, men det beror på att jag inte är känd. Jag kan dock inte se varför ett kändisskap ska göra att man struntar i människan bakom berömmelsen. Den som verkligen brydde sig om Britney skulle inte ens komma på tanken att publicera den typen av bilder som nu cirkulerar. Min respekt för den person som beslutade att låta bilden pryda omslaget på den aktuella tidningen är obefintlig.
  Södertälje mot Mora ikväll. Jag önskar verkligen att det ska gå bra för Mora, men just ikväll gör jag ett undantag.
  I en debatt på TV4 den här veckan fick en talesman för en av Sveriges fildelarsajter uttala sig. Hans "argument" och hyckleri var pinsamt att uppleva. Eller, det var inte pinsamt, utan snarare olustigt. Hur han ens orkar stå och säga att fildelningen inte alls påverkar film- och musikbranschen är obegripligt. Å andra sidan gör han det tydligt vilken trovärdighet man ska sätta till allt han säger. Hans motpart i diskussionen var Bert Karlsson. Man kan tycka mycket om Bert men i det här fallet hyser jag stor respekt för att han lyckades hålla humöret. Jag hade blivit oerhört arg om jag tvingats lyssna på så mycket trams och ignorans som "fildelningsmannen" levererade.
  Fildelningstekniken är genial, och den ska givetvis inte förbjudas. Däremot så skulle inte jag vilja att film och musik som jag var upphovsman till delades ut utan mitt tillstånd.

En av de mest märkliga - och uppenbarligen populära - reklamfilmerna är den om den sorgliga pappan som Telia kört i några år. Hur Telia kan vilja förknippa sig med en sådan tragisk figur har jag aldrig förstått. Efter att ha läst den här artikeln i Resumé så har jag ännu svårare att förstå det. Förutom att personen som spelar pappan har minst sagt korkade åsikter så är det ännu mer obegripligt hur han kan använda namnet "Teliapappan" på sin blogg. Jag kan inte tänka mig att någon på Telia godkänt det. Om det ändå är så, ja då kan nog den personen städa kontoret och flytta ut innan helgen.

Jag såg en fantastisk film igår. Juno är en varm och gripande film om en 16-årig tjej som blir gravid. Egentligen är det en historia man tycker sig hört förut, men den här gången berättas den av otroligt vassa skådisar, i en rapp och otroligt rolig dialog, och dessutom ackompanjerad av väl vald musik. Juno är en av de absolut bästa filmer jag sett.
  Just nu hoppas jag mycket på Peter Forsbergs fot. Jag hoppas verkligen att han får chansen att avsluta sin karriär på ett roligare sätt och att det blir han själv - och inte foten - som bestämmer när han spelar sin sista match.

Prisas den som brisas bör, skrev jag i förra inlägget. Det var just det. Hur kunde jag glömma Per Morbergs insats som förste prisutdelare i Guldbaggegalan? Han var givetvis briljant och visade upp en sida jag inte sett hos honom tidigare. Morberg var riktigt bra i TV4:s Labyrint (som ju "ingen" såg) men där fick han - som vanligt - spela en rätt osympatisk karaktär. Jag vill se mer av Morberg som komiker. Benknäckare har han varit tillräckligt många gånger nu.

Överskattade Darling hade fått obegripliga sex nomineringar till Guldbaggegalan igår. När alla baggar delats ut hade dock filmen bara fått ett pris - och det var helt självklart. Mikael Segerström är det enda som är bra i Darling, och han är dessutom fenomenal.
  Börserna faller. Huspriserna faller. Lägenhetspriserna faller. Det enda som inte faller är snön.