Att bli väckt klockan fem på morgonen av en idiot som busringer från ett tolvsiffrigt nummer, det är ingen bra start på dagen. Vem det var som ringde har jag ingen aning om, men kul var det inte.
  Det sjunde inseglet innehöll en väldigt pretentiös Max von Sydow och en lysande Gunnar Björnstrand. Filmen är 50 år gammal, och den ska nog ses ur det perspektivet. Det var inte riktigt min typ av film men filmen var ändå sevärd som ett filmhistoriskt dokument. Jag gillar Fanny och Alexander och Den goda viljan betydligt bättre. Där berörde Ingmar Bergman mig rejält.
  Jag fick ett mejl om att jag borde lägga ut mer bilder jag tagit. Det är på gång och jag hoppas kunna publicera en ny bildserie inom kort.