Jag gjorde Stockholm på 24 timmar onsdag till torsdag. Avresa med tåg från Falun 11.34 på onsdagen och fötterna nedsatta på samma perrong nästan på minuten 24 timmar senare. Syftet med utflykten var ett besök på Fotografiska för att hinna se Annie Leibovitz utställning som avslutas på söndag.

Resan ner blev annorlunda. Högst oväntat fanns det ingen bistro på tåget, något som var allt annat än bra när jag reste vid lunchtid - oäten. Det som tillhandahölls var en varuautomat som endast tog kontanter. Sådana har jag numera ytterst sällan.

För att överleva resan hade jag Leif GW Perssons senaste bok Den döende detektiven i öronen. GW har precis meddelat att han för första gången inte ska rösta på Socialdemokraterna. Istället har valet fallit på Kristdemokraterna. Det är ett fascinerande val.

Eftersom jag blev olidligt hungrig efter ett par timmars tågresa blev jag tvungen att försöka få den sista restimmen att passera snarast. Min hjälp blev lite botaniserande på Spotify. Jag kom att tänka på Pontus och Amerikanerna och till min stora glädje fanns tre av deras album där. Tack för det.

Apropå GW så gillar jag hans sätt att skriva. Det finns dock en sak jag tycker är påfrestande tjatig och tramsig. Av någon anledning säger alla hans karaktärer "Jag lyssnar" och "Jag hör vad du säger". Jag känner ingen som pratar så men i GW:s värld gör alla det - hela tiden. Kanske är det därför vi numera röstar på olika partier?

Ishockeyn har dragit igång. Ikväll börjar Södertälje ännu en säsong i Elitserien. Bortsett från att jag just nu inte känner något hockeysug (visst, det är höst nu - men inte vinter än) så har jag ändå en önskan: Det vore skönt att slippa Kvalserien den här gången.