Vad fan är det som händer i Sverige? Vellinge är bara först ut. Det kommer flera. Vi lever i ett land där existensminimum kommit att handla om hur många dvd-spelare och mobiltelefoner man måste ha för att klara sig. I de flesta fallen är prylarna köpta för lånade pengar. Så kommer det människor från platser där dvd-spelare är totalt ointressanta, och som saknar föräldrar. Då är de inte välkomna till vårt land. "Vi vill inte se er här". Jag mår så djävla illa av det. Jag mår illa av varje person som tyst lyssnar utan att säga ifrån när någon annan pratar om "de där", "negrer" och allt annat som vuxna svenskar fortfarande säger.
Det finns svenskar som är rädda för invandrare. Jag känner några. Det är den där rädslan som lever i det tysta, i det osagda. Man bara undviker människor med mörkare hudfärg och en svenska som bryter. Det är en ryggmärgshandling.
Jag minns när min farfar berättade för mig om människorna som kom till Sverige från andra världskrigets koncentrationsläger. Det är framför allt det han berättade om den man som bränts med en cigarett. Jag minns inte hur gammal jag var när han berättade det men jag vet att det för alltid fick mig att förstå vikten av att ta emot de som blivit offer för grymhet och hat. För farfar var det självklart. Solidaritet. Det måste alltid finnas plats för den. Jag offrar gärna dvd-spelare och mobiltelefoner om så krävs.
Jag förstår inte dem som är så rädda att de vill avvisa dem som behöver hjälp. Vad gick snett där? Hur mår de innerst inne? Ger tre dvd-spelare och två mobiltelefoner ett lugn i deras liv? Tappar de sitt människovärde om de inte får ha sina prylar?
Var och en av oss har ett ansvar. Antingen väljer vi ett land där rädslan dödar omtänksamhet och värme, eller så säger vi ifrån. Vilken sida står du på? Vad säger du när någon av dina bekanta börjar prata föraktfullt om "de där" och kallar mörka för negrer?
Invandrare är inte farliga. Flyktingar är inget hot. Det är när vi tror det som det verkligt farliga är nära. Då kan vi bli rädda på riktigt. Vi är farligt nära det läget nu. Grattis Sverige.
Jag köper det inte. Det är oacceptabelt. Vilket Sverige vill du ha? Om du aldrig tänkt efter är det dags nu. Hur lär du dina barn att se på andra människor? Vilket land vill du att de växer upp i? Det är nog dags att rätt många tar sig en allvarlig funderare. I annat fall går det nog inte så bra ...