Klockan var en minut i midnatt när jag fick det första meddelandet om att Michael Jackson var död. Svenska tidningar var tidiga att konstatera dödsfallet medan de utländska väntade ytterligare en knapp halvtimme. Halv ett kom den bekräftande nyheten från TT.

Att Jackson inte mått bra och att hans comeback kändes väldigt osäker var en sak. Därifrån till att han skulle dö kändes ändå steget väldigt långt och jag hade väldigt svårt att ta in det.

Jag har många minnen förknippade med Michael Jackson. Eftersom jag fuskade lite som discjockey i slutet av 90-talet spelade jag honom flitigt. Jag kan inte komma på något bättre sätt att minnas Michael Jackson än med det här klippet: Another part of me - Live på Wembley 1987. Det var Michael Jackson.

Att alla inte förstår Michael Jacksons storhet såg jag i SVT:s morgonsoffa i morse. Där satt Stig Malm och Göran Hägg pinsamt okunniga om vad Jackson gjort och betytt. Att behöva ha åsikter om allt är säkert inte lätt, men ibland är det nog klokt att bara vara tyst. "Han kommer att bli ihågkommen för alla skandaler och inte för sin musik" var duon överens om. Dumstrutar på, gubbar.