Jag läser att Christer Fuglesang krävs på pengar av Kronofogden. Det innebär att Fuglesang och jag har råkat ut för samma idioti. När jag 1999 drabbades av körtelfeber och var svårt sjuk kom jag som egenföretagare efter med en del papper. Ett av dessa papper rörde den preliminära skatt jag betalade varje månad, en skatt som baserade sig på intäkter jag inte längre hade. På skrivbordet låg ett papper som om det skickats in skulle inneburit att jag inte skulle betala någon skatt. På grund av sjukdomen skickades dock inte papperet in och resultatet blev att jag med automatik krävdes på drygt 30.000 kronor. Så fort jag tillfrisknat kontaktade jag Skattemyndigheten och förklarade ärendet. De avskrev omgående kravet. Ingen ska skatta för intäkter som inte finns. Problemet var bara att Kronofogden tagit över ärendet. När jag kontaktade dem och meddelade att det inte längre fanns något krav eftersom det byggde på felaktiga uppgifter trodde jag att det skulle räcka. Icke. Jag fick en betalningsanmärkning, något som märkte mig som en person som inte gjorde rätt för mig. Att Skattemyndighetens krav var ett "papperskrav" utan förankring i en faktiskt skuld spelade ingen roll. Jag hade inte brutit mot några regler och jag hade inte misskött mina betalningar. Det brydde sig inte Kronofogdemyndigheten om. En anmärkning skulle jag ha, och den var omöjlig att ta bort enligt samma myndighet. Svår sjukdom var definitivt ingen förmildrande omständighet. Att Skattemyndigheten inte ansåg att det förekom någon skuld saknade betydelse. I det läget kände jag mig väldigt liten och väldigt förolämpad.
  För två månader sedan skrev jag om hur många tog ut EM-platsen för tidigt. Nu ska det visserligen mycket till för att Sverige ska missa EM men det räcker med att Nordirland gör ett tidigt ledningsmål mot Spanien så kan detta bli en väldigt jobbig kväll. Ett par mål av Zlatan skulle betyda mycket för svensk fotboll.