Det var kolossalt fuktigt ett tag. Mattor korvade sig, papper fick formen av vågor och kroppen blev som ett vandrande limstift som det mesta fastnade på. Igår slog det om. Det innebar också att jag sprang för första gången på nio dagar. Ny slinga, nya erfarenheter - men samma kilometertid. Det verkar omöjligt att komma ner under fem minuter per kilometer. Förmodligen är jag för feg när det gäller tempot. Nästa gång ska jag gå ut hårt - och öka!
  Jag är etta på Google igen. Det är en spännande följetong.
  Igår fick jag för mig att fota med blixt. Mitt enda motiv var mig själv, så jag riggade upp en studio här hemma och tog ett gäng bilder. En av dem får illustrera dagens blogg.
  Avslutningsvis en fundering kring uttrycket "Tack så mycket". Jag hörde det häromdagen och då slog det mig hur konstigt det låter. Tack så mycket. Är det inte konstig svenska? Vi säger inte God jul så mycket. Hej så mycket? Nej, det låter inte bra. Fundera på det. Jag gör det.