Igår vid tiotiden gick jag ut och ställde mig på balkongen. Alla lekande barn hade gått in och alla husägare hade avslutat dagens putsande i trädgårdarna. Det var alldeles tyst och stilla, så när som på alla fåglar som kvittrade. Det var då det slog mig. Hela atmosfären runt omkring mig utstrålade förväntan. Snart blir träden gröna, gräsmattorna blir allt grönare. Den utlovade solen och allt vatten som fyllt markerna kommer att fungera som en vårknapp de närmaste dagarna. I helgen tror jag att allt exploderar. När jag stod där på balkongen var det lugnet före stormen. Alla bara väntar. Snart händer det ...