Jan Guillou dömer ut bloggen. Det gör jag också. Han är dessutom lite sen med att göra det, men okej, Janne kan inte alltid vara först på bollen. Problemet är bara det att bloggandet inte ska tas på allvar. Bloggande är inte mer allvarligt än det Janne skriver om. Skillnaden är att Janne nått den statusen att han får skriva sina alster i rampljuset. Det får inte världens alla bloggare. De är nöjda med att få skriva och att kanske bli lästa av någon eller några.
  Min blogg lär inte förändra världen. Möjligen kan den förändra min närmaste omvärld på ett förhoppningsvis positivt sätt. Om inte annat blir Travtränare Fredrik glad när jag skriver om honom. Då har jag i alla fall gjort en människa glad med min text. Hur många har du gjort glada idag, Janne?
  Jag tror att världens långsammaste fluga flyttat in i min lägenhet. Han (eller hon) snarare svävar än flyger fram och tillbaka mellan rummen. Mer bevingade ord än så blir det inte från mig idag.